Everything about you - kapitel 7


Nialls perspektiv.

As we went down the street, I couldn't stop thinking about Maya. She had been on my mind since the first day we met, and that was only two days ago. Liam wanted me to ask her out, and believe me, that's what I wanted too. But what if she said no? What if she doesn't even like me? I bet she was into Harry, he had always gotten all the girls he wanted. It is those curls who makes the girls melt and fall into his arms.
"So guys, what do you think about Maya? She is very hot, isn't she?" Harry glanced at us and smiled.
"She is awesome, has a really good sense of humor" said Louis and looked at me and Liam, who was a little bit behind the other lads.
"She's cool, she has a cool style" said Zayn and smiled.
"What do you think Niall?" I looked up and saw that all the boys were looking at me.
"Eh.. she is amazing. A really sweet girl" I sighed quietly and Liam gave me an understanding look. He knew how much I was envying Harry. Hazza had always been the flirty one, and non of the ladies said no to that.

We kept on walking and after a while we came to my apartment. Danielle, Liam's girlfriend was on tour with Olly Murs, so he was staying at my place. We said goodnight to the lads, and then continued up the stairs and into the flat. It was as messy as we had left it and Liam grinned tiredly and looked at me.
"We take care of that tomorrow, goodnight Niall. Sleep well, and Nialler? Don't think too much of today, you know him. My proposal is that you talk with Maya tomorrow, alone, and ask her out on a date" He gave me a smile, wich I rapidly replyed and yawned. For the first time today, I felt how tired I was and as soon as my head landed on the pillow, I was asleep. That night I dreamed about Maya, a beach and a big bouquet of white roses..

Mayas perspektiv.

Nästa dag vaknade jag tidigt. Vi hade bestämt med grabbarna att Liam och Niall skulle hämta mig här runt 11, och att vi sedan skulle möta upp Zayn och Harry på stan, på något bra fik som dem tydligen kände till. Jag gav klockan på mobilen en snabb blick och såg att den visade halv 8. Jag hade gott om tid på mig tills de skulle komma, så jag släpade fötterna efter mig in till badrummet och lät vattnet sakta spola upp i badkaret. Det var första gången jag använde det, och jag suckade trött när jag tänkte på hur skönt det skulle bli med ett varmt bad. Jag hade aldrig haft ett badkar hemma, men mina bästa vän hade ett och vi hade alltid älskat att bada tillsammans när vi var små.



Efter en halvtimme låg jag i badet och kände hur det varma vattnet omslöt min kropp och jag kunde känna den lätta doften av vanilj och jordgubb sprida sig i rummet. Jag kände hur jag dåsade till och var tvungen att skvätta vatten i ansiktet på mig själv för att inte somna. Jag suckade och skakade på huvudet för att hålla mig vaken. Det skulle vara typiskt mig att somna, och dö av att drunkna i ett badkar. Jag log svagt åt mina konstiga tankar.
Plötsligt hörde jag hur min mobil pep till. Jag kastade en snabb blick på den där den låg vid handfatet och suckade trött. Nej, jag kände verkligen inte för att kliva upp ur badet bara för ett sms.
Jag låg kvar ytterligare 20 minuter i vattnet innan jag steg upp och lindade in mig i ett badlakan, tog upp mina kläder som jag hade lagt fram tidigare, tog mobilen i farten och gick ut i mitt rum.
Efter att jag snabbt dragit på mig shortsen, linnet och min vita, halvt genomskinliga skjorta, tog jag upp mobilen som låg på sängen och såg att det var Harry som hade smsat. Jag log och rodnade svagt när jag läste meddelandet. Han fick mig till och med att rodna, bara genom att skriva ett sms.

Good morning sweetie. How are you? Ready for today?? xx

Jag skrev tillbaka att jag var mer än redo, och väldigt förväntansfull, vilket jag faktiskt var. Det skulle bli hur kul som helst att få se stan, och att få umgås med killarna en hel dag.

Efter en timme var jag helt färdig och redo för att åka. Jag var påklädd, mitt hår var torkat och plattat, mobilen laddad och min väska som innhöll bland annat min systemkamera och plånboken var i ordning. 
Jag gav klockan i köket en snabb blick och kollade sedan ut genom fönstret. Solen sken ute, och det var klarblå himmel med bara några enstaka vita moln som svävade förbi. Jag log och kände hur känslan av sommar fyllde mig. Vem hade trott att det skulle bli såhär spännande att flytta till London? Jag log för mig själv.

Efter en stund fick jag syn på en grå bil som stannade bredvid trottaren utanför huset. Jag log brett när jag såg Niall och Liam komma gående mot dörren. Snabbt tog jag upp min väska och sprang till hallen precis i tid för att öppna dörren åt dem. Jag fick en förvånad blick och ett leende av Niall, som precis hade höjt handen för att knacka.
"Hi guys" Jag log sött och snörade snabbt på mig mina vita converse. Jag gav både Liam och Niall en kram. Jag tänkte inte på det speciellt mycket, men Niall höll kvar kramen lite längre än vad Liam gjorde. Jag hade inget emot det, han var faktiskt ganska mysig att krama.
"Hello Maya, are you ready to go?" Liam blinkade mot mig och log brett. Jag kunde se hur Niall tittade granskande på mig och jag kunde inte låta bli att le svagt när han märkte att jag kom på honom och när han rodnande sänkte ner blicken. Det var ganska gulligt faktiskt...
"Totally, I'm so excited! I want to take some nice pictures of big ben, so can we go there too?"
"Sure, we can guide you round the town if you want, and if we have time, can we visit madame Tussauds wax museum" Jag log och tittade tacksamt på Liam och Niall.
"Great, let's go then. I'm as ready as I can be"

Here it is, det efterlängtade kapitlet. Vill be om ursäkt för att jag har varit seg på att skriva, ska försöka bli bättre :) Om jag hinner lovar jag att det kommer ett eller två kapitel till imorgonkväll. Lämna gärna en liten kommentar om ni ändå är in hit och läser :)

/Marre

2012-04-16 @ 22:08:50
Permalink Everything about you Kommentarer (1)

Everything about you - kapitel 6

senaste:

"Not? Then I'll go and get you guys some water with lemon" Harry reste sig snabbt upp och följde efter mig in i köket. Han sa ingenting, utan stod bara där och följde mig med blicken när jag gjorde i ordning en stor kanna vatten med is och skivad citron, och en med bara vatten och is.
"Can you take this one? Oh, remind me to get you a towel when we get out" Jag gav Harry kannan med citronvatten, log sedan sött mot honom och gick ut genom dörren igen.

"Here you go guys" Jag ställde ner brickan med glas och kannorna med vatten på bordet och log mot killarna. Jag tyckte lite synd om dem som hade stått instängda i studion hela förmiddagen i den här värmen, jag gissade att de hade varit här sen tidigt på morgonen. Det märktes att det var uppskattat för Niall gav mig ett tacksamt leende när han tog den sista klunken av sitt vatten. Jag log svagt tillbaka och såg sedan på Harry, som fortfarande var blöt.
"I'm gonna get that towel I promised you... I'll be right back" Han log snett mot mig och jag skyndade iväg upp till mitt rum. Snabbt tog jag fram en handduk, och i farten tog jag upp ett par vita shorts och ett pösigt, mintgrönt linne från en av mina öppnade väskor. Jag släppte ut håret och drog fingrarna igenom det, kollade mig snabbt i spegeln på väg ut genom dörren och konstaterade att det fick duga tills vidare.

När jag kom ner igen så satt alla killarna vid bordet och skrattade. Jag tittade undrande på dem, gav Harry handduken och slog mig ner i soffan bredvid Niall. I ögonvrån kunde jag se hur Harry plötsligt såg besviket på mig. Jag försökte ignorera det, men jag kunde ändå inte undgå den där konstiga känslan som växte inom mig. Det kändes overkligt att han verkade vara intresserad av mig, för i vanliga fall så var ingen det.
Hemma hade jag alltid varit 'tvillingen som blev ensam kvar' och hon som alla tyckte så synd om.
Tidigare hade jag också blivit utnyttjad många gånger eftersom jag var så snäll och försiktig på den tiden innan min bror dog. Men efter Marcus död, hade allt förändrats.
Jag hade bara två 'riktiga' vänner hemma i Sverige, och det var min jämngamla kusin Tess, som bodde i Luleå och Amy, min barndoms kompis som jag lärde känna i tvåan. Amy, Tess och mamma var de enda människorna på jorden som förstod vad jag hade gått igenom.

Jag och Tess träffades nästan aldrig, men de gånger vi gjorde det hade vi hur kul som helst och det var som om vi aldrig skilts från varandra. Hon var min tredje hälft och om inte hon hade funnits i mitt liv under den svåraste tiden efter att min bror dött, hade jag också varit död för länge sen.
Jag var verkligen glad att hon skulle komma hit om några veckor, det skulle bli underbart att få presentera henne för killarna och visa henne staden. Snabbt bestämde jag mig för att ringa till henne senare ikväll, det var längesedan jag hade pratat med henne sist, och jag saknade våra flummiga samtal.
"What do you think Maya?" Jag tittade upp från mina funderingar och såg att alllas blickar var vända mot mig.
"About what? I'm sorry, I didn't listen..." Jag rodnade och log svagt när Niall log förstående mot mig.
"We thought that we could start with a tour to London Eye tomorrow, and then grab a shake at Milkshake City. And we can also take you on shopping at the best mall in London, if you want to" Harry log sött och blinkade menande åt mig.
"That sounds great! I have always want to go with London Eye and see the city from above"
"So you are not afraid of heights then?" Niall höjde imponerat på ögonbrynet och log snett mot mig.
"Nope, not at all. Actually, my biggest dream is to go to Paris, and then go to the top of the Eiffel Tower and look out over that beautiful city"

Resten av förmiddagen var ganska lugn om man bortsåg från rycket Niall och Liam fick precis innan lunch. Efter att Niall sagt något retsamt till Liam, sprang de runt på gräsmattan och jagade varandra i ilska en stund, för att sedan komma tillbaka till oss andra som världens polare igen. Jag skakade roat på huvudet och kände hur jag fick ont i magen av att jag skrattade så mycket åt dem. Killarnas humor var verkligen av det säregna slaget men jag gillade dem ändå. Plötsligt hörde jag de välbekanta tonerna från Gyllene Tiders gamla hit "Solsken" och kände hur mobilen vibrerade i fickan. Jag tog upp den, och när displayen visade Tess 'Tomten' Granström, sprack mitt ansikte upp i ett brett leende och jag var inte sen på att svara.
"HERRE MIN GUD KVINNA DU LÄSER MINA TANKAR JU! Hej älskling, jag tänkte precis på dig" Jag log och brast ut i skratt när jag såg killarnas rädda miner över mitt plötsliga utbrott.
"Sorry guys, I have to take this call, it's my cousin" De nickade förstående och jag gick iväg till min handduk som fotfarande låg kvar där jag lagt den på morgonen.
"Vem var det du pratade med? Någon ny flirt du har på G?" Jag kunde höra hur hon skrattade och skakade på huvudet för mig själv.
"Njaa, det kan jag väl inte påstå direkt. Det var bara mina nya bästa vänner, Harry, Zayn, Niall, Louis och Liam..."
"Vad sa du att dom hette?!" Jag hörde hur hon blev förvånad och upprepade namnen, långsammare den här gången. Ett upphetsat pip hördes och sedan en högljudd smäll. Vad hände egentligen?!
"Tess? Hallå? Älskling? Är du okej?!" Jag hörde hur hon stönade och tog upp mobilen som hon tydligen hade tappat på golvet.
"Visst vet du om att det är ingen mindre One Direction du pratar om?! Oh my god, jag kan inte fatta att du sitter, just i detta nu och pratar med Zayn Malik!!! iiiihhh!" Jag log brett och skakade på huvudet åt henne. Klart jag visste det, men det jag inte visste var att hon var ett fan av dem.
"Så du gillar Zayn? Du vill inte prata med honom då?" Jag såg hur han tittade upp när jag sa hans namn. Jag hörde hur hon hyperventilerade och pep halvt om halvt.
"Nej... men gud, det kan jag ju inte... Jag kommer ju bara göra bort mig!"
"Okej, gör som du vill"

Vi fortsatte prata på om vad som hade hänt under de månader som gått sedan sist. Senast vi träffats var i julas, och det hade hunnit hända mycket sedan dess. Jag var glad att höra att Tess hade fått ett dans-stipendium på 5000 kr, och att hennes pappa var tillbaka från tjänsten i Afghanistan. Johan var millitär, och Tess och Lotta, min moster hade det alltid lika jobbigt de månader han var ute i tjänst.
Efter att ha pratat i en timme och svamlat på, var Tess tvungen att hjälpa sin mamma med sysslorna. Jag bad henne hälsa till Kevin och Lotta från mig och mamma. Det kändes tungt att lägga på, jag hade verkligen saknat henne så det skulle bli skönt att träffa henne snart igen. Under tiden jag hade pratat med Tess, hade killarna gått tillbaka in. Jag kollade på klockan, till min förvåning var den halv 2, så jag tog upp handduken och mina solglasögon som låg på backen och gick sedan med långsamma steg upp till mitt rum.

Puh! Det blev ett långt kapitel. Hoppas att ni gillar det, och som sagt; lämna gärna en kommentar om vad ni tycker. Eran åsikt betyder mycket! :)

/Marre
2012-04-10 @ 19:13:56
Permalink Everything about you Kommentarer (1)

Everything about you - kapitel 5

senaste:

"I'm so happy for you guys, really" Joe sken genast upp och log svagt mot mig och jag kunde se hur mamma också belv glad.
"Maya, I know that I haven't been very nice to you during these years I've known you, and you're mom have told me what you have gone through, so I just wanted to say that I'm sorry, for everything and I hope that we can start all over again?" Han såg allvarligt på mig, och jag nickade och log svagt. Det kändes fortfarande konstigt att veta att mamma var med barn, men trots allt, efter den här dagen skulle nog allting i mitt liv bli annorlunda.
Nästa dag vaknade jag av att jag hörde ett ljud som lät som en svag knackning på dörren. Jag öppnade ögonen och sträckte mig långsamt efter mobilen som låg på sängbordet och kollade på klockan. Den var 10 på morgonen. Jag suckade och stönade svagt. Vem kunde vela något så här tidigt?
Det tog mig en liten stund att vakna, och innan jag satt mig upp, sträckt på mig och tittat nyvaket mot dörren hade klockan hunnit bli 10.06.
"Yeah, come in" Jag log brett när jag fick se Alexanders lilla ansikte uppenbara sig i dörren.
"Maya, there is someone out here who wants to see you. I think he's a little fond of you.." Han log sött och tittade på mig med tindrande, gröna ögon.
"Okey.. Who is it?" Jag tittade nyfiket på Alex som log finurligt, stängde dörren bakom sig och hoppade försiktigt upp i min säng.
"I can't tell you that. He said that he's a secret admirer, and that I would get a chocolate cookie, and a glass of milk if I didn't told you who he was, but I think you know who he is" Viskade han i mitt öra och tittade allvarligt
på mig. Jag log svagt och lutade mig fram för att viska tillbaka till honom.
"Well, tell my "secret admirer" that I'll be downstairs in 20 minutes, and that I'm waiting for him at the pool" Jag log och pussade honom på kinden och vinkade iväg honom, och iväg sprang han, med ett glatt leende på läpparna och bus i blicken. Jag kunde inte annat än le åt pojken. Han kunde verkligen vara gullig ibland.

En kvart senare smög jag tyst ner för trappan, inlindad i ett stort badlakan och med mina solglasögon i pannan, ut på baksidan av huset. Solen sken idag, och jag log brett när jag kände en vägg av värme slå emot mig. Jag gissade att det var runt 30 grader varmt ute och log igen när jag tänkte på att det egentligen var ganska komiskt hur snabbt vädret kunde ändras.
Jag bredde ut badlakanet en bit bort från poolen, på gräsmattan. Jag hade alltid föredragit att ligga på backen och sola, än att sitta i en solstol. Jag hade ingen aning om varför, det var bara någon konstig grej jag hade fått för mig. Det var lugnt och skönt utomhus, jag kunde höra småfåglarnas kvittrande och det svaga ljudet av stadstrafiken som surrade i bakgrunden. Det kändes skönt att bara vara för en stund, och jag kände hur solen värmde upp mina stela muskler. Jag tog upp mobilen och slog på en lista med lugna låtar, och efter en stund kunde jag känna hur jag blev sömning.
"Godmorgon gumman" Jag lyfte på huvudet och såg mamma som slog sig ner bredvid mig på filten hon hade med sig.
"Hej"
"Hur är det? Sovit gott?" Hon tittade undrande på mig och log svagt. Man kunde skymta en liten bula på hennes mage, och jag kom på att det var ganska konstigt att jag inte hade lagt märke till den tidigare.
"Det är lugnt. Jag är bara ganska trött, Alexander väckte mig som du kan se" Jag gäspade igen och tittade på mamma.
"Ja, han hade något att berätta för dig, men han kunde inte säga till mig vad det var, för det var tydligen "topphemligt", och ingen annan än han och du fick veta vad han skulle berätta" Hon gjorde situations tecken vid ordet 'topphemligt' och skakade leende på huvudet.
"Mm... Det var något om en hemlig beundrare, men jag tror bara han svamlade" Jag vände på mig så att jag låg på rygg. Mina tankar for snabbt iväg till Harry. Varför kunde jag inte glömma blickarna och leendena han hade gett mig under kvällen, och hur han sakta hade flyttat sig närmare mig när vi satt där i soffan? Eller hade jag kanske bara inbillat mig alltihop? Jag kom mig själv med att ligga och le som ett fån, och öppnade ögonen och såg på mamma som hade lagt sig till rätta bredvid mig.
"Ja, säg inte det, han kan ju faktiskt mena nån av pojkarna i bandet" Hon flinade svagt och tittade menande på mig. Jag himlade med ögonen åt henne och log svagt.

Efter en timme hörde vi röster som närmade sig oss. Jag kände igen Joe's röst, och... Harrys skratt. Jag öppnade ena ögat, och såg att killarna och Joe hade slagit sig ner vid bordet som stod på andra sidan poolen.
Jag kunde se hur Harry tittade på mig och viskade något till Liam och Louis som satt närmast honom, som i sin tur sa till Zayn och Niall. Plötsligt bröt alla 5 ut i skratt och jag kunde höra nån av dom säga 'Let's do it'.
"Vad håller de på och viskar om?" Mamma tittade nyfiket mot deras håll och sedan på mig. Jag ryckte på axlarna och la ner huvudet igen.
"Fråga dem om du nu är så nyfiken"
"Neeej, det kan jag ju inte..." Hon gav killarna en sista blick och la sig sedan ner igen. Jag kände hur jag blev sömning igen, och stängde ögonen och njöt av den underbara morgonen.

Harrys perspektiv.

I could see Helen and Maya lie over there. I felt that this was the perfect moment to throw her down into the pool, she was sleepy, barely awake, and unknowing of what we had planned. I smiled and looked at Louis, who was the one who had come with the idea. I turned my eyes to Joe, who nodded and took a sip of his coffee.

We approached them slowly, I first and Liam, Louis and Niall right behind me. Quickly, we would lift Maya and throw her into the pool. She wouldn't even notice. Or maybe she would. In any case it would be hilarious to see her face when we threw her down, and I could not escape the thought of getting to touch her ​​beautiful, silky smooth skin.

Mayas perspektiv.

Plötsligt kände jag hur någon tog tag i mina ben och mina armar och lyfte upp mig från marken. Förvånat öppnade jag ögonen och såg att det var Harry, Liam, Louis och Niall som bar iväg mig mot poolen.
"No, guys let go of me!" Jag kände hur jag fick lite smått panik och hörde hur de skrattade. Sekunden efter var jag i vattnet.
När jag kom upp till ytan igen, tittade jag på dem och log svagt. Det här skulle de få igen för.
"What was that necessary?" Jag tittade på Harry och sedan på Louis som båda log retsamt mot mig.
"You were so hot that you needed to be cooled down, right guys?"
"Yeah, totally" Louis och Niall bröt ihop i skratt. Harry log mot mig igen och sträckte ut armen för att hjälpa mig upp. Då såg jag min chans till hämnd, jag tog tag i hans arm och drog ner honom också i vattnet. Han log brett när han kom upp till ytan.
"Hmpf... I guess I deserved that" Jag skrattade roat och simmade mot kanten. Jag hjälpte Harry att komma upp och skakade sedan på huvudet åt honom.
"I'm sorry, we did not mean to upset you" Jag såg hur Niall slog sig ner på andra sidan om mig. Jag log och vred ur vattnet ur mitt hår.
"Don't worry. It was pretty nice actually. It's really hot outside today" Han log snett mot mig och nickade.
"So, why aren't you guys in the studio and working?" Jag tittade på Liam och sedan på Louis.
"Joe thought that we needed a break and get some fresh air and some water, we were almost dying down there"
"Yeah, it's 10 times hotter inside than outside" Jag nickade och tänkte att det verkade rimligt.
"That makes sense... Have you got something to drink yet?" De skakade på huvudet och tittade på varandra. Jag reste mig upp och log brett.
"Not? Then I'll go and get you guys some water with lemon" Harry reste sig snabbt upp och följde efter mig in i köket. Han sa ingenting, utan stod bara där och följde mig med blicken när jag gjorde i ordning en stor kanna vatten med is och skivad citron, och en med bara vatten och is.
"Can you take this one? Oh, remind me to get you a towel when we get out" Jag gav Harry kannan med citronvatten, log sedan sött mot honom och gick ut genom dörren igen. 
Förlåt för att det tog sån himla lång tid med detta kapitel, har varit lite seg på skrivfronten, men nu är det äntligen här :D Kommentera gärna vad ni tycker, eran åsikt betyder mycket! :)

/Marre
2012-04-06 @ 23:58:14
Permalink Everything about you Kommentarer (3)

Everything about you - kapitel 4

senaste:

"That sounds great, we can show her everything" Harry log och tittade granskande på mig. Jag rodnade och sänkte ner blicken. Vad var det med mig, jag kände ju honom inte ens? Och ändå så blev jag generad när han gav mig komplimanger och log mot mig. Ingen, och då menar jag verkligen ingen kille hade någonsin förut fått mig att rodna två gånger på samma dag under loppet av några timmar.
Jag suckade tyst åt mig själv och koncentrerade mig på maten istället för bilden av hans underbara, leende ansikte och de där fina lockarna, som inte vill försvinna från mitt huvud.
Efter middagen gick jag och killarna till vardagsrummet och slog oss ner i soffgruppen framför vår enorma platt-tv. Jag hade fått reda på att de var ett pojkband, som kallade sig One Direction, och att de hade varit med i brittiska X-factor under 2010. De hade fans överallt i världen, men tydligen också en massa fans i Sverige vilket gjorde mig ganska förvånad eftersom jag inte visste vilka de var.

Jag hamnade mellan Harry och Louis och bredvid dem satt Zayn, Niall och Liam intog fåtöljerna. Jag kände hur tröttheten plötsligt slog emot mig igen, och jag fick en impuls av att bara somna där i soffan mellan killarna. Jag suckade och kvävde en gäspning. Jag tror att killarna märkte det, jag kunde skymta ett svagt leende hos Harry. Jag tog upp mobilen ur fickan och kollade på klockan. Den visade bara kvart över 8.
"So, Maya. When are we gonna do that sightseen tour we talked about?" Liam log och tittade på mig. Jag ryckte på axlarna och gäspade.
"Not tomorrow, cus' then we're going to be here, and record the album. But maybe... Wednesday, or Thursday?" Zayn tittade frågande på oss andra och alla nickade instämmande. Jag sa att det inte spelade någon roll för mig, jag hade ju lov och var ledig varje dag. Under tiden vi satt där i soffan och pratade och skrattade, kunde jag känna hur Harry flyttade sig allt närmare mig. Jag försökte strunta i det och låtades som att jag inte hade märkt nånting.
Efter en stunds planerande, hade vi bestämt att vi skulle ta det på torsdag. Alla utom Louis kunde då, eftersom han hade planerat att göra något med sin flickvän just den dagen. Jag log för mig själv och gäspade trött. Det var så skönt att jag kunde umgås med de här killarna, de var så roliga och avslappnade och trots att jag bara känt dem i några timmar, kändes det redan som om jag hade känt dem i flera år.

När det var dags för dem att gå, gav jag alla en kram. Det skulle bli trevligt att träffa dem imorgon igen och strax innan de for, så tog jag ett kort med mobilen på dem. 
"Bye guys, see ya tomorrow!" Jag log och vinkade efter dem när de klev in i bilen som stod utanför huset och väntade på dem. Harry klev in sist, men innan han klev in blinkade han flirtigt åt mig, och log ett leende som fick mig att smälta. Jag log svagt tillbaka och säknte undan blicken. Varför var han så charmig? Och varför betedde jag mig som jag gjorde? Jag kunde väl inte...? Jag slog undan tanken på att jag höll på att bli kär i honom. Det kunde jag inte vara. Jag kände ju honom inte. Jag skakade på huvudet åt min egen dumhet och gick in genom dörren igen.
Mamma och Joe mötte mig när jag kom in. Båda log brett och tittade på mig.
"What's happening?" Mamma log bredare, men sa fortfarande ingenting. Det syntes på dem båda att de hade något att berätta, annars skulle hon inte ha strålat sådär.
Hon tog mig i handen och ledde mig till soffan i vardagsrummet. Joe nickade mot soffan och jag satte mig ner och väntade spänt på vad de skulle berätta.
"Maya, we have something to announce.." Jag såg på mamma och log frågande. De gjorde mig nyfiken.
"We wanted to wait untill the boys went home, it's something very important and serious..." Tystnad.
"I'm pregnant" Jag stirrade chockat på mamma och sedan på Joe, som nickade bekräftande och log brett mot mig. Plötsligt kände jag hur jag ville slå på någon, eller nånting.
"Du är vad? Du skämtar inte nu, va?" Mamma skakade på huvudet och plötsligt ändrades hennes ansikte från lycklig till oroligt, eller nervöst.
"Är du inte glad? Du ska äntligen få ett småsyskon som du har velat så länge..." Jag drog ett djupt andetag och tittade på Joe som växlande såg på mig och sedan på mamma.
"Jag är glad, det kom bara lite plötsligt..." Jag log och reste mig upp och gav först mamma en kram, och sedan Joe. Nu skulle vi bli en familj på riktigt, vilket inte jag därmot inte blev så superglad över.
"I'm so happy for you guys, really" Joe sken genast upp och log svagt mot mig och jag kunde se hur mamma också belv glad.
"Maya, I know that I haven't been very nice to you during these years I've known you, and you're mom have told me what you have gone through, so I just wanted to say that I'm sorry, for everything and I hope that we can start all over again?" Han såg allvarligt på mig, och jag nickade och log svagt. Det kändes fortfarande konstigt att veta att mamma var med barn, men trots allt, efter den här dagen skulle nog allting i mitt liv bli annorlunda.
Förlåt för att ni fick vänta på kapitlet så länge, och förlåt för att det blev så kort, har haft lite idétorka de senaste dagarna. Kommentera massor nu :))
/Marre 
2012-04-01 @ 13:04:02
Permalink Everything about you Kommentarer (0)